Ibland är det fruktasvärt tråkigt att vara vuxen, jag tänkte på det igår när jag gick förbi en stor lövhög. Denna skulle jag bara vilja slänga mig i och ha lövkrig, riva ut alla löven igen, hoppa, leka och ha jävligt kul. Dock höll min vuxna sida mig tillbaka och jag tror att den som äger tomten uppskattade denna sida hos mig. Inte så jävla kul att springa ifrån en arg kärring med krattan i högsta hugg efter mig!

Jag har fortfarande kvar  väldigt barnsliga sidor i mig, jag kan börja dansa runt på gatan, leka i vattnet, ha snöbollskrig, åka pulka ner för backen, se på tecknade filmer och tycka om att se på alla bokmärken man samlat under alla år som barn, sitta och pyssla, rita, ha kuddkrig.

Varför ska det vara så omoget, fel och konstigt att ha snöbollskrig när man är 23 och okej när man var 10? Varför kan man inte palla äppel som man gjorde när man var barn? Varför inte springa och busringa hos någon gubbe som blir varnsinnig och skratta efterråt så man knappt kan stå upp.

Jag älskade att bygga kojor i skogen, leka i höet, hoppa på balarna,  leka lekar, spela fotboll på rasterna, hoppa hopprep,  köra moped när jag var 12 år och hoppa i vattenpölar när det rengar, leka i lekparken, klättra på ställningar, gunga högt upp i luften.

Det var så jäkla roligt att bara få göra dessa saker och det var okej. Jag tror garnterat att folk skulle titta snett på mig och undra vad jag har för psykisk störning om jag hoppade i varje vattenpöl nu!

Jag är lite galen jag erkänner, men jag tycker än idag att dessa saker är roliga. Förra helgen var jag Malin och Zebbe på stan och vi gick in i olika leksaksaffärer. När jag gick runt där för att leta nått att ha på hallowin väcktes minnerna från när man var liten. Där fanns alla de dära roliga sakerna man ville ha. Massa dockor, ritpapper, klistermärken, klänningar att ha som prinsessa m.m Jag önskar att jag hade varit barnvakt så jag kunde ha fått vara där inne en hel dag och sen gått hem och lekt med dessa sakerna med barnet! Men jag ville inte bara sno en unge, så jag gick ut från leksaksaffären när Malin och Zebbe hade tröttat på att vara där :P

Jag kommer ihåg ett starkt minne när jag och mamma var och kollade massa leksaker och där på en hylla fanns den finaste dockan jag sätt.TIll denna dockan fanns klänningar, en säng, nappflaskor, m.m och jag blev så kär i denna dockan jag VILLE så gärna ha den. Men mamma sa nej; den är för dyr du för önska dig något annat, jag grät i flera dagar för jag ville så gärna ha den.

Men så gick veckorna och jag glömde bort dockan och julafton var här. Då skulle jag öppna ett stort paket och där var min docka, jag var så lycklig, Tänk va en leksak kan göra för än, när man var barn!

Det finns så mycket minnen sen man var barn och det är väldigt bra, men en sak är säker i vinter blir det snöbollskrig så akta er en snöboll kanske kommer flygandes mot er + pulkaåkning på hög nivå, göra snöänglar, rulla runt i snön för barnet i mig leker än! Erkänn vuxenlivet är tråkigt ibland - Jag tror att jag aldrig kommer bli riktigt vuxen, jag kommer nog alltid ha barnets fantasi och lek i mig för all framtid och jag älskar det! För vem vill bli helt vuxen och tråkig?!!

Jag erkänner jag avgudar sex and the city, de 4 tjejerna förgyller mina kvällar när jag inte kan sova, de får mig att skratta de får mig att häpna, de får mig avundsjuk och de ger hopp åt alla tjejer där ute. De är så bra, och min favorit är helt klart Samantha, hon är så himla härlig, öppen, frispråkig och är ej dömmande. Hon går sin egna väg och skiter i vad alla säger och tycker, hon är en framgångsrik kvinna och hon lever sitt liv på sitt speciella sätt!

Samantha- Gumman man köper inte en bil för man provkört den

Samantha: I feel the same way as you feel about Botox. Painful and unnecessary.

Samantha Jones: I can't color enough, I would color all day every day If I had my way, I would use every crayon in my box
Carrie Bradshaw: We get it! You like to color...

Carrie Bradshaw: Well, honey, what have you been eating?
Samantha Jones: Everything except Dante's dick

Jerry 'Smith' Jerrod: You seem distant.
Samantha Jones: Distant? You're still in me.

Samantha Jones: Jesus honey! Wax much?
Miranda Hobbes: What? My marriage is going through a rough spot. I dont have time to wax!
Samantha Jones: I could be on death row and not have that *situation*!

 Hon säger vad hon tycker, tänker, känner, vill och ska HA! Hon pratar om det som det vore att prata om vädret och det är nog precis vad alla behöver göra. Varför ska man vara så tyst om sex och sexliv när det är så natruligt. Alla gör det, alla behöver ha det och alla vill HA det! Vi har alla behov och vi har alla ett behov av att bli tillfredställda, älskade, behövda och sex behövs för att vi ska må BRA i oss själva och för att göra en relation starkare. Jag anser att när sexet dör ut, dör relationen ut, är relationen bra då har man sex ofta och det är bra, är det dåligt ja då blir sexet också dåligt- så ser jag på det. Sex är JÄTTEVIKTIGT, det är en liten del i ett förhållande, men det är en viktig del! Det är där närheten är som närmast och det är den som är så viktig - närheten!

Om alla pratade om sex mer öppet och koncekvenserna av det, skulle det förebygga att tonåringar blir gravida? Skulle man inte må bättre om man pratade om sex, kärlek, behov och lust? För mår man inte bättre om man kan prata om saker? Skulle folk skämmas mindre om man drog ett sexskämt på fiket? Skulle människor sluta bli blyga, nerövsa och titta ner i golvet om man frågade om de haft en bra natt? Är det för privat eller är det att det för att sex var SKAMLIGT  för bara några årtionde sedan? Är man ovan att helt enkelt prata snusk?

Samantha anförtror sig inför sina bästa vänner och det är just dem man ska prata med, sina bästa vänner. De är där för att ge råd, stöd och för att lyssna. Jag tycker det är viktigt  att man kan prata om sex och känslor, för det är en natrulig del i ens liv och jag känner att jag kan prata med mina vänner om det. Jag är inte som Samantha som berättar detaljer om allt och ingen ting, men jag står för att jag kan prata om sex och känslor, och mycket tack vare att jag har så underbara och fina vänner runt omkring mig. Jag mår bra om att prata om allt  som rör mitt liv- det är så jag är som person! Take it or live it!

Vad är det med Sverige och vintern, när  vi går mot mörkare och kallare tider vill vi bara där ifrån. Vi söker oss till varmare länder, för att få koppla av, få lite sol, dricka kalla drinkar på stranden och steka vid poolen. Tänk va skönt om man skulle flytta utomlands när vintern kommer, dra från all kyla, snö, kalla vindar för att kunna slappa och njuta av värmen. Jag skulle lätt vilja ha ett hus utomlands eller en lägenhet som jag åkte till när november är här för att stanna till mars/april- för att få uppleva svensk sommar igen.

Tänk va skönt att aldrig mer behöva frysa, gå i snöblask, skrapa rutorna, och få massa vinterförkylningar och lungeflammationer. Tänk va skönt att ta ett jobb utomlands halva året och sen komma tillbaka under det andra halvåret- där ljus, sol, varme, bad och lyxiga resturanger var ens livsstil.

Vi människor kan verkligen ta bra hand om djur. VI ser dem som våra barn, vi bryr oss, vi tar hand om dem, vi gör allt för dem. Men så finns det vissa människor världen som absolut inte skulle få komma i närheten av djur. De är fruktasvärda, hemska, elaka. De slår sina djur, de svälter dem, de överger dem, de plågar dem, de flår dem levande för pälsarnas skull. Det är hemskt, det är fruktasvärt, det är SJUKT! Men man bör prata om att det händer och ju mer som står emot detta, desto större chans är det att få stopp på det.

Straffet för de som plågar sina djur skulle vara hårdare och längre! Vem ger människan rätt att göra så?! Vi borde förstå bättre, vi borde skydda dem för detta hemska och otäcka öde! Ser ni detta youtube klipp som är här nedan, kommer ni få tårar i ögonen, rysningar och ett  är hemskt besked om vad som föresåg i våran värld- för vadå?! Detta är för pälsens skull- helt SJUKT

I Oktober är det rosa som gäller, en månad där man strider mot den hemska sjukdomen som drabbar kvinnor/ men även män över hela världen. Det är en stid som sanningen, om kampen, om sorgen, om glädjen, om strykan, om viljan att överleva och ännu mer kampen om LIVET.

Det är en sjukdom som man kan besegra, en sjukdom som kan leva med, en sjukdom som ger en till chans till livet- En chans till att behålla våran syster, dotter, kollega, bästa vän, mamma till våra barn. Men det är även en sjukdom som besegrar viljan, glöden och styrkan. Det är en sjukdom som tar ifrån oss våran syster,våran dotter, våran mamma, våran mormor/farmor, vän, kollega, lärare, sjuksköterska, städiska, läkare. Det är en sjukdom som ger sorg, minnen, orättvisa, tårar, brustna hjärtan, ensamhet och övergivenhet. Den ger oss besvikelse, den skapar änglar och den skapar verkligheten. Ingen är garanterad att aldrig drabbas.

Varje år får närmare 7 000 kvinnor i Sverige beskedet att de har bröstcancer. Det betyder att 18 kvinnor varje dag får höra: Du har cancer. Idag behöver ett sådant besked inte längre uppfattas som en dödsdom. Det har skett stora framsteg inom diagnostik, vård och behandling under de senaste decennierna, som ger stort hopp inför framtiden. Men vi måste satsa mer på forskning för att förstå varför bröstcancer uppstår och hur man kan anpassa behandlingen till varje enskild individ. Trots framstegen inom forskning och behandling så dör 1 500 kvinnor varje år i bröstcancer i Sverige, det innebär att var 6:e timme avlider en kvinna av bröstcancer.

Men tack vare foskningen och goda hjärtan som skänker pengar finns mer hopp idag än för 20 år sedan att överleva. Det ger oss en chans till att behålla våra nära och kära längre. Pengar har betydelse och det rosa bandet bevisar att människor världen runt inte accepterar att våra nära ska dö. Den rosa färgen lyser rosa för att visa att det finns hopp, det finns glädje, det finns överlevande det står för LIVET-HOPPET OCH GLÄDJEN av att få vara kvar på jorden och se sina barn växa upp, hålla i sitt första barnbarn, dansa en kväll på utestället, vara där på skolavslutningarna, se sin dotter och son ta hem sin första kärlek, vara där när tonårsrevolten slår ut, vara där och LEVA- leva tills man blir gammal och dö i en varm säng vid sin 90 års dag.

Jag har upplevt cancern, inte personligt, men jag har varit där. Jag har varit där och sett den. Jag vet vad den gör och hur ont det gör i mig att se någon som har bröstcancer. Att prata med dessa kvinnor om glädjen, sorgen, smärtan, tron, hoppet och LIVET. Jag har varit där, tagit hand om dem och jag vet vad det innebär att ha cancer. Det är en fruktansvärd sjukdom, men det är även en sjukdom som går att bota. Jag har sätt människor gå bort i den och jag har även sätt kvinnor som gått från sjukhuset med raka rygger, familjen nära och sätt deras glädje i deras ögon- som säger tack för att jag fick en till chans till att få leva. Jag är fri från cancer och jag besegrade ASET - JAG VANN, JAG SEGRADE OCH JAG KOMMER FORTSÄTTA ATT BLI GAMMAL!

Så alla kvinnor/män där ute som drabbas, jag tänker på er, jag har sätt vad ni går igenom, jag har blivit beröd, jag har blivt ledsen, jag har blivt glad och jag är så otroligt stolt över att ni visade cancer vart den hör hemma- Inte i våra kroppar- den hör hemma i sopkassen, nedgrävd i jordens ände!

Så alla som ska se bröstcancergalan ikväll, ring in, ge erat stöd, hjälp alla som drabbats och kommer att  drabbas en chans till att överleva!

I Oktober är det rosa som gäller, en månad där man strider mot den hemska sjukdomen som drabbar kvinnor/ men även män över hela världen. Det är en stid som sanningen, om kampen, om sorgen, om glädjen, om strykan, om viljan att överleva och ännu mer kampen om LIVET.

Det är en sjukdom som man kan besegra, en sjukdom som kan leva med, en sjukdom som ger en till chans till livet- En chans till att behålla våran syster, dotter, kollega, bästa vän, mamma till våra barn. Men det är även en sjukdom som besegrar viljan, glöden och styrkan. Det är en sjukdom som tar ifrån oss våran syster,våran dotter, våran mamma, våran mormor/farmor, vän, kollega, lärare, sjuksköterska, städiska, läkare. Det är en sjukdom som ger sorg, minnen, orättvisa, tårar, brustna hjärtan, ensamhet och övergivenhet. Den ger oss besvikelse, den skapar änglar och den skapar verkligheten. Ingen är garanterad att aldrig drabbas.

Varje år får närmare 7 000 kvinnor i Sverige beskedet att de har bröstcancer. Det betyder att 18 kvinnor varje dag får höra: Du har cancer. Idag behöver ett sådant besked inte längre uppfattas som en dödsdom. Det har skett stora framsteg inom diagnostik, vård och behandling under de senaste decennierna, som ger stort hopp inför framtiden. Men vi måste satsa mer på forskning för att förstå varför bröstcancer uppstår och hur man kan anpassa behandlingen till varje enskild individ. Trots framstegen inom forskning och behandling så dör 1 500 kvinnor varje år i bröstcancer i Sverige, det innebär att var 6:e timme avlider en kvinna av bröstcancer.

Men tack vare foskningen och goda hjärtan som skänker pengar finns mer hopp idag än för 20 år sedan att överleva. Det ger oss en chans till att behålla våra nära och kära längre. Pengar har betydelse och det rosa bandet bevisar att människor världen runt inte accepterar att våra nära ska dö. Den rosa färgen lyser rosa för att visa att det finns hopp, det finns glädje, det finns överlevande det står för LIVET-HOPPET OCH GLÄDJEN av att få vara kvar på jorden och se sina barn växa upp, hålla i sitt första barnbarn, dansa en kväll på utestället, vara där på skolavslutningarna, se sin dotter och son ta hem sin första kärlek, vara där när tonårsrevolten slår ut, vara där och LEVA- leva tills man blir gammal och dö i en varm säng vid sin 90 års dag.

Jag har upplevt cancern, inte personligt, men jag har varit där. Jag har varit där och sett den. Jag vet vad den gör och hur ont det gör i mig att se någon som har bröstcancer. Att prata med dessa kvinnor om glädjen, sorgen, smärtan, tron, hoppet och LIVET. Jag har varit där, tagit hand om dem och jag vet vad det innebär att ha cancer. Det är en fruktansvärd sjukdom, men det är även en sjukdom som går att bota. Jag har sätt människor gå bort i den och jag har även sätt kvinnor som gått från sjukhuset med raka rygger, familjen nära och sätt deras glädje i deras ögon- som säger tack för att jag fick en till chans till att få leva. Jag är fri från cancer och jag besegrade ASET - JAG VANN, JAG SEGRADE OCH JAG KOMMER FORTSÄTTA ATT BLI GAMMAL!

Så alla kvinnor/män där ute som drabbas, jag tänker på er, jag har sätt vad ni går igenom, jag har blivit beröd, jag har blivt ledsen, jag har blivt glad och jag är så otroligt stolt över att ni visade cancer vart den hör hemma- Inte i våra kroppar- den hör hemma i sopkassen, nedgrävd i jordens ände!

Så alla som ska se bröstcancergalan ikväll, ring in, ge erat stöd, hjälp alla som drabbats och kommer att  drabbas en chans till att överleva!

Jag satt och tittade på tv och då var det en patient som  hade varit arg, bitter, sur, och hittade bara prår oblem. Men ett år senare kom den tillbaka och var lycklig, glad, snäll och gett pengar till välgörenhet. Hennes man var orolig och kände inte igen sin fru längre. psykologen var förvånad och hon patienten sa att hon hade hittat GUD, men hon gjorde en CT-skalle och där hittade läkaren en tumör. Där var hennes gud, läkaren sa- människor förändras inte, de blir bara bättre på att dölja sina brister, medans pyskologen sa- jo det kan man, det är vad mitt yrke går ut på att förändra människor.

Jag började fundera, kan människor förändras, eller är man en och samma person hela livet, men blir bara bättre på att hantera olika situationer och händelser? 

Jag tror att människor inte kan förändra sin personlighet, för den formas när vi är små och vi har samma personlighet när vi är vuxna också. Däremot tror jag att personer kan lära sig att hantera nya situationer och gamla situationer bättre, genom att vi har mer livserfarenheter och mer kunskap än innan. Vi kan lära oss att behärska oss, vi lägger oss inte på golvet och skriker och slår, när vi inte får som vi vill på ICA - som man gjorde när man var barn. Vi har lärt oss att hantera ilska och tjurigheter på ett annat sätt. Jag tror att vi genom kunskap och livserfarenheter förändras, vi kan förändra beteenden och skapa nya vanor eller ett nytt sätt att leva på. Vi är förändringsbara, vi lär oss att överleva de mest svåraste händelserna och när vi utsätts för något vi redan varit med om så kan vi hantera det bättre.

Vi tänker inte lika dant som vi gjorde när vi var 5-10-16- 20 vi förändras, men inte personligtheten. Jag är fortfarande samma person men jag har lärt mig att hantera saker bättre, jag har lärt mig att behärska mig och jag har blivit klokare, jag gör val utefrån mina erfarenhet och mina val gör att jag lär mig något om mig själv och andra.

Jag är fortfarande samma Ida som när jag var barn, Jag är glad, positiv, driven, vet vad jag vill och har fortfarande 1000 drömmar och mål i mitt liv som jag hade som barn. skilnaden är bara att jag inte slår i dörrar längre när jag blir arg, jag har mer tålamod, jag pratar heller om saker än skriker, jag tänker "oftast", innan jag pratar. Jag vet mer vad jag vill i mitt liv, men jag har inte funderat ut allt än, men jag har tid på mig. Jag är lugnare, jag är mer självsäker och har mer självförtroende än vad jag hade som tonåring.

Jag tror att när man är barn är det viktigt att ha en eller flera bra förebilder i sitt liv, som man ser upp till. Denna/dessa personer vill jag bli när jag är stor. Jag tror även att det är viktigt att man har gränser, någon som lyssnar och förstår, någon som tror på en, och någon som finns där vad som än händer. Dessa personer hjälper en att hitta sig själv och lära en hur man ska bete sig för att kunna fungera bra i samhället.

Jag tror att om man hamnar fel någon gång i livet, kan man hitta tillbaka och hitta nya sätt att hantera sitt liv. För den personen som har makt över sitt liv är den själv. Det är bara jag som kan förändra mig själv. Jag kan aldrig förändra någon annan och ibland måste man granska sig själv och var kritisk mot sig själv. Är det jag som skapar problemen, vad kan jag göra åt det? Är det något jag vill  förändra får man jobba för det med! Är det något man vill göra, då ska man göra det, för man kan aldrig beskylla någon annan för något man själv aldrig gjorde eller gjort! Det är upp till sig själv att följa sitt hjärta och göra det man anser är rätt och fel. Sedan får man ta koncekvenserna- men man ska aldrig ångra något man gjort- bara det man inte gjorde. För varje sak skapar erfarenheter och ger en ett nytt sätt att tänka och nästa gång kan man fatta ännu bättre beslut. För det är inte när man gör rätt som man lär sig mest, utan när man gör fel! Man lär sig nya saker varje dag om sig själv och om omgivningen.  För det är det som följer med en i framtiden, för det är inte vad man gjorde som man minns om 30 år utan det man aldrig gjorde!

Vi kan förbättre våra liv, vi kan göra förändringar, vi kan lyckas med allt vi vill göra - bara man ger sig fan på det! Vi kan leva lyckliga, vi kan göra val . som gör oss till bättre människor och vi kan göra val som gör oss olyckliga och bittra. Det är upp till var och en vad man vill ha i livet och vad man tänker göra åt det. Vill man göra nått GÖR DET, man ska inte följa alls råd utan följa sig själv. Man gör val, man utvecklas och när man är 80 år- ska man kunna tänka tillbaka och tänka- FAN VA BRA JAG HAFT DET I MITT LIV, VISST VISSA SAKER GICK ÅT HELVETE, MEN I DET STORA HELA VAR JAG LYCKLIG OCH MER ÄN NÖJD. SÅ JAG KAN INGET ANNAT ÄN SITTA HÄR OCH LEE ÅT ALLA GLADA OCH FINA MINNEN JAG HAR MED MIG!

Så vad tror ni, kan man förändras, kan man bli en nya människa eller förblir man den samma- men vi lär oss att behärska oss och dölja våra brister mera?!?

När kylan smyger sig på, när dagarna blir kortare och nätterna längre, när vantarna är ett måste på morgonen och vinterjackan dammas av, då behövs det trevligt sällskap, skratt och uppfiffning för att göra hösten mer välkommen.

Därför blir det tjejkväll ikväll, ett härlig gäng vänner kommer hem till mig, för att äta gott, dricka och skratta! Jag tror denna kvällen kommer att bli ett bra minne av Oktober månad 2011. Där mörkret lysers upp av glittrande ögon och glada skratt!För att sen dansa loss ordentligt på krogen ikväll! 

Så jag tror denna eftermiddag/kväll/natt kommer bli kanon!!

Bakningen stod jag för, får se vad de andra tar med sig för något gott att äta ikväll!

Steg 1,2,3 i min bakning- låt gästerna komma och smaka NU!