idalovisarebecka

Direktlänk till inlägg 23 juli 2012

lyckligt lottad trots tårar rinner..

Av ida larsson - 23 juli 2012 23:12

Ordet lyckligt lottad kan benämnas i många olika situationer, men för mig betyder det att jag är lyckligt lottad över att få vara frisk. Att ha förmågan att kunna kliva ur sängen själv, att kunna äta, sova, att inte ha svår smärta som aldrig riktigt ger sig trots behandlingar, att kunna gå själv och att ha förmågan att kunna göra mig förstådd och hörd. 


Tiden rullar på och jag har snart jobbat i två månader som sjuksköterska och jag har gått med gråten i halsen från jobbet flera gånger. En del gånger för att det varit så jäkla mycket att göra och att man känt sig så otillräcklig och sönderstressad. Men så finns det tillfällen då jag blir så berörd att tårarna rinner när jag går från jobbet och  det beror på att jag varit så nära personer som snart ska somna in, personer som vill leva men som inte kommer överleva - för cancern har ett sådant grepp om deras kroppar och de vill inte sluta leva nu, men de har inget val för cancern har ett sådant försprång. 


- Idag lyckades jag iallafall att göra något bra, jag satte mig ner och pratade med en patient och patientens önskan var att få komma till sin sommarstuga och få ha sin  sista tiden med sin familj. Jag hörde vad patienten sa och jag gjorde allt för att patienten skulle få komma dit. Så idag har jag jagat folk, jag har fixat, trixat från kl 11 och tillslut vid halv 4 kunde jag gå in och berätta för patienten att den ska få komma hem sista tiden och vara med sin familj. Den lyckan som lös upp var värd all stress som jag fick eftersom jag fokuserade så mycket på en enda patienten och fick jobba dubbelt så hårt för att hinna med mina andra 6 patienter. Jag fällde några få glädjetårar när jag såg denna glädjen och det kändes så förbannat bra att få kunna ge något till någon som är så sjuk. 

- Detta är varför jag väljer att jobba med cancerpatienter, för att jag vill ge dem ett bra slut och jag vill att de ska känna att de blir hörda, sedda och att de är värdefulla. 


Jag älskar mitt jobb och jag brinner för det, jag kan inte beskriva hur viktigt detta är för mig.Detta jobb gör mig så tacksam för minsta lilla sak, som att gå genom en park och se alla fina blommor,  cykla genom stan, känna doften av nyklippt gräs, ligga på stranden och sola,  dricka en kaffe vid hamnen, känna regnet slå ner mot mina axlar och hoppa i alla vattenpölar, tända en grill och ha förmågan att sitta ute och dricka en kall öl samtidigt som man ser på solnedgången. Sitta hos frissan, ligga i min egna säng, kunna åka hem till min familj när jag vill. 


Att få vara så  frisk så man får uppleva årstiderna när de skiftar, att sitta med sina vänner och prata vid ett bord, att kunna springa, ha förmågan att handla själv, kunna dansa, laga mat, vara ute när första snön faller, se utsikten från bergstoppen....

- Att inte behöva hjälp med att komma ur sängen, att orka sitta uppe i 20 min, att inte må illa av mat, kunna gå några meter utan dropp, morfin, syrgas, operationssår och öppen buk. Ja livet är orättvist- men hemligheten till att få ett bra liv tror jag är att uppskatta varje liten sekund och minut och verkligen låta sig ta in alla årstider och göra allt man vill göra, samla på sig så många minnen man bara kan och skratta å vara glad över allt fantastiskt som händer runt en - för man vet aldrig vad som händer, livet är skört och jag ser det varje dag hur fort man går från frisk till dödsjuk.



Så jag kommer fortsätta att njuta av allt och samtidigt som jag njuter av livet kommer jag göra allt för att mina patienter ska få några få timmar/dagar/månader att återigen njuta av dessa ögonblick. 


/Ida 



 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av ida larsson - 11 september 2013 04:06

Da har 5 dagar sprugit forbi, med ommande fotter och varkande ben kan man antligen andas ut. For aven om timmarna har stuckit ivag har vi anda hunnit med det mesta vi ville gora. Om man sammanfattar New York sa ar ordet (Galet). Det organiserade ka...

Av ida larsson - 2 september 2013 18:01

nu börjar det dra ihop sig. Den stora dagen är snart här.Så jag tänkte bjuda med er på vår resa runt USA. Jag tänkte uppdatera lite om våra äventyr, tipsa om bra ställen och visa några bilder. Så nu får ni följa oss och har ni frågor bara ställ dom. ...

Av ida larsson - 14 mars 2013 18:52

Det var länge sen jag skrev för länge sen ja de får ni avgöra. Kanske beror frånvaron av att alla vokaler och konsonanter har förbrukats eller så har tiden inte räckt till. Men nu har ordförrådet återkommit, eller nej de är inte sant. Men nu vill jag...

Av ida larsson - 5 februari 2013 12:07

Känslan som uppstår när Albin fyller 12 eller vänta nu 16! Vad hände? Vart tog tiden vägen jag är ju inte äldre än 20 typ! Det var ju igår man äntligen fyllde 16 år och fick börja övningsköra. Vart tog tonårstiden vägen? Det var nyss man skulle börja...

Av ida larsson - 4 februari 2013 10:56

Abstenens ordet som gör en tokig, man vill bara ha det. Man kunde gå genom eld och vatten för att få uppleva det igen. Jag kommer få den känslan idag. Jag vet redan nu att jag kommer få det, innan det ens har skett. För nu ska jag och Frida bege oss ...

Presentation

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

100 000 åsikter!

Babe I like It

 

Ida

 

Läser till sjuksköterska, färdig juni 2012, då börjar verkligheten efter 3 års universitetsutbildning.

Skriver om allt och ingenting- allt från sex/kärlek- åsikter om livet/trauma/krig/sjukdomar- träning och hälsa. Läs gärna och lämna gärna kommentarer om det ni läst!

gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards