En blick i en snabb förbifart kan förändra allt.  Från ingenstans kan en storm blåsa upp på några få sekunder.En blick och en person kan helt plötsligt vända upp och ner på ens värld. Från hel och stängd till sårbar som om en dörr öppnas upp och leder rakt in i hjärtat. Som en blixt från klar himmel slår den ner. En fantastisk och skrämande känsla som spirar genom kroppen i illande fart. Ett ögonblick som kan förändra ens liv, vågar man stå kvar och känna efter eller tar man till sin instinkt och flyr från situationen?

Jag har har de senaste veckorna skippat serierna på tvn och sett på gamla klassiker till filmer och levt mig in i deras drömvärld. En värld där allt är möjligt och det enda man kan göra är att sugas in i scenen och värka i sig pockorn samtidgt.  Filmer som jag sätt är  A wake to remember, Ps I love you, Top gun, Pearl habor, Tianic, Breavheart och så klart min favvo - The Notebook. De är filmerna som berör mig djupt och de får mig att känna en varm och härlig känsla. En känsla av passion, samhörighet och mättand av alla pockorn; ) Även om ödet redan är bestämt att det kommer gå åt helvete så ger de allt. De stannar kvar och får uppleva en tid av galen kärlek, passion, lycka, tro och hopp. En tid av glädje som sprids och en lycka som lyser klar i deras ögon. Även att det bara är på film så ser det så förbannat äkta ut. Kanske det beror på att det finns runt omkring oss vi/jag har sätt det och några har upplevt det och en del har helt enkelt gett upp hoppet om att få uppleva det. Men alla vill endå tro på det- den där kärleken som tar en med storm och vänder upp och ner på all logik, verklighet och uppfattning.

För det finns inget bättre än att vara sådär galet kär, men samtidigt väcks logiken till liv, kommer det verkligen fungera? Vad kommer detta bli? Är det äkta eller bara lek?Vi människor är specialister på att förvänta oss saker och inbilla oss hur det kommer bli fast vi egentligen inte har den minsta aning om det. Jag tror att vi många gånger missar tillfällen i livet för att vi så rädda för att stanna kvar och se efter hur det egentligen slutar. Vi flyr men det slutar med att vi förlorar mer i slutänden Logiken som inte borde finnas, för det är äkta om det så bara varar i några minuter, veckor eller år.  För det vi känner är sant och det gör att vi upplever känslan av kärlek.  En sak jag har lärt mig är att njuta av varje sekund med någon som gör en lycklig. Även fast det inte kommer vara livet ut är det en stund av lycka, glädje och spänning . En stund jag aldrig vill missa för det gör livet värt att leva. Allt behöver inte vara logiskt och allt behöver inte vara på garanti, en del saker behöver bara vara en kort stund mellan två personer och med massor av passion, för att verkligen känna hur underbart livet är.  Underbart är kort!

Öppnar man aldrig upp sig då existerar man bara, men när man öppnar upp sitt hjärta och låter människor komma in - ja då lever man. Man måste leva sårbart för att få något tillbaka. 

I dessa filmer så är det några som mister sina liv. I A wake to remember är tjej som är svårt sjuk och ska dö, men han väljer ändå att stanna kvar trots att det är dödsdömt att få ett lyckligt slut. Men genom att stanna kvar lyckas han uppfylla hennes största önskningar och själv få uppleva sann kärlek. Om han gått sin väg, ja då hade han sluppit mycket lidande men han hade missat allt det fina de hade tillsammans. Sorgen kom sen, men han och hon fick ändå uppleva något oerhört stort och speciellt.

Bara genom att vara öppen så tar man vara på livet och den gåva man fått/får man måste våga chansa och man måste våga tro. Man får det man ger och rädslan förstör och sårar en mera än vad själva kärleken gör. 

Jag säger inte att det inte gör ont att minsta någon men man kan inte tänka på det, utan den dagen den sorgen. Men när tillfället kommer då måste man våga kasta sig ut och hoppas på att fallskärmen väcklas ut. Om den gör det då svävar man på rosa moln och om den av någon konstig anledning väljer att lägga av – ja då fallar man och visst det känns att krascha, men man överlever och tar sig upp dit igen. Det finns en mening med allt och jag tror stenhårt på äkta kärlek och att man kan uppleva den om och om igen bara man tillåter sig själv att göra det. Jag har själv blivit djupt sårad, lämnad, fått ett krossat hjärta och förlorat en bästa vän på samma gång, men jag har aldrig ångrat att jag varit tillsammans med de personerna. För de har fått mig att uppleva sådan fantastisk glädje och sann kärlek även fast det inte blev som vi/jag hade tänkt mig. Så är jag endå glad över det, för jag har lärt mig så otroligt mycket om mig själv när jag varit tillsammans med dem. Som tur är har mitt hjärta en förundligt stark läkningskraft och den har går fort från 10 000-tals bitar till en hel del som fortsätter att slå för kärleken. Några ärr i hjärtat är bara charmigt och visar att jag vågat leva och vågat känna om och om igen. Allt behöver inte vara så förbannat allvarligt, utan bara ta det som det kommer- njut istället av livet!

Så lev och sluta oroa er hur det kommer bli/ hur det ska bli eller ja så kommer det bli- för det är då inte nån logik i det alls, det är bara rädslan som säger ifrån. För vi är rädda för det okända och trygga i det vi känner till, men trygghet växer fram med tiden och det okända kan bli det kända. 

ha nu alla en bra fredag, nu avbryter jag min romatiska tid och kör på skräckfilmer istället!

// Ida 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Da har 5 dagar sprugit forbi, med ommande fotter och varkande ben kan man antligen andas ut. For aven om timmarna har stuckit ivag har vi anda hunnit med det mesta vi ville gora. Om man sammanfattar New York sa ar ordet (Galet). Det organiserade ka...

nu börjar det dra ihop sig. Den stora dagen är snart här.Så jag tänkte bjuda med er på vår resa runt USA. Jag tänkte uppdatera lite om våra äventyr, tipsa om bra ställen och visa några bilder. Så nu får ni följa oss och har ni frågor bara ställ dom. ...

Det var länge sen jag skrev för länge sen ja de får ni avgöra. Kanske beror frånvaron av att alla vokaler och konsonanter har förbrukats eller så har tiden inte räckt till. Men nu har ordförrådet återkommit, eller nej de är inte sant. Men nu vill jag...

Känslan som uppstår när Albin fyller 12 eller vänta nu 16! Vad hände? Vart tog tiden vägen jag är ju inte äldre än 20 typ! Det var ju igår man äntligen fyllde 16 år och fick börja övningsköra. Vart tog tonårstiden vägen? Det var nyss man skulle börja...

Abstenens ordet som gör en tokig, man vill bara ha det. Man kunde gå genom eld och vatten för att få uppleva det igen. Jag kommer få den känslan idag. Jag vet redan nu att jag kommer få det, innan det ens har skett. För nu ska jag och Frida bege oss ...