sekunderna tickar på, minuterna springer iväg och timmarna förvandlas till dygn. Vi vaknar, vi jobbar/pluggar, tränar, ser på tv, kör bil, handlar ja allt vad vardagen hör till. Men en minut kan förändra allt, världen snurrar på men en annan står still. Tiden är värdefull, för man vet aldrig hur det kan sluta. Man planerar sitt liv framåt- varje dag, planerna sträker sig flera år framåt. Men många glömmer bort att vara precis just här och nu. 

Visst man ska inte tänka på allt som kan hända, men man ska ha i åtanke att en dag kan allt ta slut, vad har man då åstakommit med sitt liv? Har man varit lycklig, har man levt varje dag, har man tagit många för givet? 

Jag har blivit en person som tar vara på varje dag och ser varje dag som en positiv sak som jag får uppleva. Jag känner en tacksamhet för varje dag jag är frisk och orkar gå själv, orkar ta mig upp ur sängen och orkar andas utan att få hjälp med det. Min astma är inte som cancer, eller någon annan grym sjukdom, men den har satt käppar i hjulen för mig och sjukhusvistelserna är inget roligt! Men den har gjort att jag vaknat upp och verkligen uppskattar varje dag jag orkar göra saker och är frisk! När man inte orkar vanliga saker som att gå några meter, inte kan ligga rakt i sängen för att det är för jobbigt att andas och behöver hjälp med i stort sätt allt, ja då uppskattar man livet helt annorlunda. 

Men jag har valt att vända allt elände till det positiva, jag kommer bli en grymt bra sjuksköterska för jag vet hur det känns att vara patienten. Jag tar vara på varje dag och njuter av dem, jag blir lycklig av att kunna springa 1 km utan att få andnöd, jag har blivit förbannat envis och bevisat för mig själv att allt går - bara man ger sig fan på det, aldrig ge upp. Allt är posivit och jag är glad att jag har denna erfarenheten!

Men nu finns det personer som mist någon anhörig i en bilkrock, fallolycka, sjukdom och någon annan olycka som har det jävligt tufft och verkligen fått/får känna på hur värdefullt livet är. Hur skört det är och att vi inte är odödliga, utan bara männskliga. Jag vet inte hur jag skulle reagera om någon anhörig till mig försvann för alltid, det kan nog ingen svara på hur det känns. Man måste gå igenom det för att förstå sorgen och smärtan tror jag. Det enda man kan göra är att finnas där för dem och våga prata om det som hänt med dem. Aldrig vara rädd att prata om döden, sorgen och saknaden, det tror jag iallafall. Men de är förbannat starka personer och jag tycker det är viktigt att vi andra visar sådan respekt och verkligen värdesätter vårt egna liv och inte tar något för givet. Att aldrig sluta säga hur mycket man älskar sina personer i sin närhet och aldrig sluta bry sig om dem. De är vårt allt och vi behöver påminna oss själva att en dag kan det vara vi, till och med denna minuten kan något gå fel och de är borta för alltid. Så därför skriver jag detta idag. För att vi ska tänka en extra gång och fråga oss om det verkligen är nödvändigt att bråka om småsaker med personer vi älskar när vi nästa sekund står där utan dem!!! 

Så gör allt ni vill göra i livet och ta tag i det idag, skjut det inte tills imorgon. Är det någon som man verkligen vill göra - gör det!! Vi är bara människor och vi har bara den tiden vi får, så ta vara på den och se allt positivt och le varje dag - allt blir så mycket bättre och roligare då. Men det är okej att få vara ledsen, arg och bitter, men va inte det i flera månader som blir till år. Försök att vända allt negativt till positivt och glöm inte bort att det finns människor runt omkring en som älskar en. Omtanke, godhet, tröst och stöd är allt vi behöver. Dröm stort och njut av livet. 

ha en bra kväll alla och se sofias änglar, där får man sig en extra tankeställare!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Da har 5 dagar sprugit forbi, med ommande fotter och varkande ben kan man antligen andas ut. For aven om timmarna har stuckit ivag har vi anda hunnit med det mesta vi ville gora. Om man sammanfattar New York sa ar ordet (Galet). Det organiserade ka...

nu börjar det dra ihop sig. Den stora dagen är snart här.Så jag tänkte bjuda med er på vår resa runt USA. Jag tänkte uppdatera lite om våra äventyr, tipsa om bra ställen och visa några bilder. Så nu får ni följa oss och har ni frågor bara ställ dom. ...

Det var länge sen jag skrev för länge sen ja de får ni avgöra. Kanske beror frånvaron av att alla vokaler och konsonanter har förbrukats eller så har tiden inte räckt till. Men nu har ordförrådet återkommit, eller nej de är inte sant. Men nu vill jag...

Känslan som uppstår när Albin fyller 12 eller vänta nu 16! Vad hände? Vart tog tiden vägen jag är ju inte äldre än 20 typ! Det var ju igår man äntligen fyllde 16 år och fick börja övningsköra. Vart tog tonårstiden vägen? Det var nyss man skulle börja...

Abstenens ordet som gör en tokig, man vill bara ha det. Man kunde gå genom eld och vatten för att få uppleva det igen. Jag kommer få den känslan idag. Jag vet redan nu att jag kommer få det, innan det ens har skett. För nu ska jag och Frida bege oss ...